Innan skrev jag flera flera inlägg om dagen, var uppkopplad 24/7 och man nästa styrde sin vardag efter facebook... Helt sjukt om man tänker efter.. Nu känner jag mera kontroll av det. Skriver inte lika ofta ( jo såklart nu när jag är sjukskriven.... ) är dock inne varje dag och kollar runder.... To m någon som frågat vad som hänt med mig, jag var ju inte lika mkt på fejjan mer, skrev knapt ngt.... Har även hört att de som oftast skriver om " lyckliga" saker, mår egentligen dåligt,,, det är bara en " fasad" dom lägger ut, om hur dom egentligen vill må/ha det. Jag vet att min kurator sa till mig förra året att " lägga ner fejjan".....
Igår på Lucas kalas pratade vi just om detta " beroende". Min syrra nämnde även Twitter... Där kan man tydligen inte skriva lika mkt som på fejjan och man kan följa roliga " tvittrare" som man inte mår " dåligt av" . Såååå vad jag jag då gjort idag... Skapat ett twitterkonto såklart... Varför då då ?.... Jooo, jag tror att jag kommer bry mig mindre och mindre på fejjan med tiden. Men tänk om twitter är lika ? Ja, det återstår och se.. Jag gör ett försök...
Känner igen symptomen, fast jag inte riktigt vill kalla mig beroende. Ibland har jag flera dagars uppehåll, helt enkelt för att jag tycker det är tråkigt och inget händer där inne, men sen råkar man gå in en dag, och då är man fast igen.
SvaraRaderaFunderade på det med att folk bara skriver bra saker. Kan såklart bara svar för mig själv - men både när det gäller fb och bloggen skriver jag oftast bara positiva saker. Helt enkelt för att om något är negativt är det oftast någon annan inblandat direkt eller indirekt, och då vill jag inte "hänga ut" dom.
Men om det är jag som ena och alena är inblandat - eller om det är "icke-personer" som företag eller rent generellt kan jag skriva om det.
Jag tror vi är många som känner som du vännen... Jag är absolut en med exakt samma tankar.. Detta jämförandes, vänner på fejan men inte i verkligheten känns så löjligt ibland... Det gäller nog att få lite distans från det och inse att ingen kan ha det bra eller må bra 24/7 för alla drabbas vi någon gång av dalar... Ändå kan man inte sluta titta runt... är det konstigt att man är deppig för att man får prestationsångest ?!? Vi får bli bättre på detta, att ta fejan med en klackspark!! Kram
SvaraRadera