Måndag..

Helgen susar förbi i vanlig ordning... I lördags var det dax för 3:e vägningen av jämnviktsprogrammet. Och då jag faktiskt åt lite mer än vanligt under fredagen, hade jag på känn att vågen skulle visa lite +. Men så fel jag hade.. Hade gått ner -1.1 kg till. oooj, Jag ligger nu typ 2 kg under målvikt... Fick lite "pekpinnar" om att äta mer... Vad händer.. Huuur kan det hända mig.. Min hjärna hänger verkligen inte med i svängarna och framförallt inte min spegelbild. När jag speglar mig, ser jag fortfarande ut som en flodhäst.. Men jag vet det tar tid att smälta.. Såklart är jag glad. Såhär "lite" har jag inte vägt sen jesus födelse eller ngt... Men jag kan inte ta ut någon större glädje för jag fattar det inte. Men med all sorg & depression man har i kroppen, så är det kanske inte så konstigt att det är såhär. Bara hoppas att detta håller i sig, att jag stannar upp här, och varken går + eller - mer. Här kan jag nog trivas . I lördags tog jag henne på orden iaf, det blev kakor vid frukostbordet, pizza på kvällen, men lite gotte och ett gäng chips... Inga ätstörningar här inte hehehehehe ( kanske inte riktigt detta hon mena egentligen, men jag hörde bara" äääät mer points om dagarna" )

Denna vecka är jag och Lucas "ensamma hemma" Micke har dratt på utbildning till Götet... Så nu kommer vi äta "vad vi vill" Hehehehe. Idag ska jag äta fisk, och Lucas korv och snabbmakaroner. Jag hitta lite vit firre i frysen, och köpte någon Abbas "middagsklart med dillsås" Hela rätten är till 4 pers, och hela ger ett värde av 15 ponits, alltså typ 4 till mig ikväll. Hade ingen potatis hemma, så wookar nog litta grönsaker. Är det gott, kan ju ju alltid ta 2 portioner, och ändå hålla "budget", Löve it!

Vädret är ingen höjdare idag. Kallt som fasiken, och jag ska ta sonen på träning. Tror allt jag plockar fram vinterpjuxen igen. Harat frysa om fossingarna. Vi har ju stängt av vår värme, så jag lär få elda satan i kväll.... ;)

Var även hos min läkare idag. Nu fick jag förlängt sjukskrivningen till sista maj. Känns skönt. Nu kan jag varva ner i lugn och ro, hitta mig själv ( förhoppningsvis) Har varit mycket nu sen pappa dog. De har vatt begravning, boupptäckning, de ska rensas, lägenheten ska säljas ( samtidigt vill man ha allt kvar! Allt är ju minne av honom, men det går ju inte... tyvärr.... )  mm, mm.
Fick även sömntabletter då sömnen med har börjat att ställa till det.. Känner oro igen, + massa annat. Min stora fråga är bara just nu : När kommer det bli bra ? Kommer jag få tillbaka ork, energi, glädje igen. Kommer jag bli social igen ? Alla de bitarna ligger långt nertryckta i kroppen någonstans. Men det jag lärt mig, är att ta 1 sak i taget, och 1 dag i taget, absolut INTE stressa, för då kan man trilla tillbaka igen. Har en underbar familj som stöttar till 100%, och en fantastisk syster som alltid finns där, och jag för henne med såklart . Vi kompleterar varandra bra!