Igårkväll kom ångestattacken... Han grät i nästan 1h och ville ingenting... Tårarna rann som en å nerför hans kinder, han skaka,,,och var livrädd.... Att se sitt barn må så fruktansvärt dåligt,,,,sliter på en... Mitt hjärta höll på att slitas i 1000 bitar... Men man måste vara stark, pusha , berömma, tala om hur stolt man är...
Jag peppa , Eric peppa... Inget hjälpe för stunden ...
Jag satt med honom över 1h och mata in berömmelse... Han somna strax efter 01..
I morse till frukosten grät han igen... Han kände sig rädd,ensam,oduglig, inga vänner osv...
Eric och Elin följde med till jobbet idag. Så han hängde med Eric innan de var dax för samling.. Jag stod såklart och övervaka från håll ( hönsmamma delux)
När grupperna/klasserna för värdegrundsveckan var indelade , såg jag att han hamna i en schysst grupp ändå.. Där var fler "ensamma" pojkar som kom från andra skolor..
När han sluta kl 14 var han en helt annan kille.. Han var glad , han log , han tyckte det hade varit bra ändå .. Inte så farligt som han trott....
Han är så grym tycker jag.. Så osäker, men vågar ändå ta steget och byta skola, helt ensam,,, Jag är såååå stolt över honom!!! ❤️❤️❤️
Och när vi åkte hem, kände jag att jag kunde slappna av lite....men min ångest låg kvar i bröstet flera timmar efteråt ...
Han la sig redan 21:15 idag ... Supertrött.. I morgon är en ny dag.. Fler bekantskaper och mer gemenskap. Detta kommer bli skitbra !!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar