Plötsligt på fredags eftermiddag, förvandlades jag till ett hormon freek, en jävla PMSråtta., ett monster. Jag var sur, arg, snäste , irriterad på ALLT!! Lucas var inte heller den uppmuntrande killen. Han var lika sur och tråkig.. Ingen julglädje i detta huset.
Julstjärnorna i fönsterna var svåra att få till ( hur svårt ska de va?? ) Snea jäklar. En nyinköpt julstjärna som skulle hänga i ett fönster passa inte alls!!! Den var stor och klumpig och skitful. Öööh, bara att tänka om. Den fick hänga i ett annat fönster som den gjorde sig ngt bättre. En annan fönsterstjärna, som har kanske 50 smålampor, tja, där lös kanske 8 st totalt. Wooow, så glad man blir... Jävla helvetes julstjärnor som inte funkar!!!
Pynta lite tomtar till slut här och var... Blev inte fint. Jag blev tot missnöjd... Samtidigt hörs gnäll, pust och ilska från Lucas då varken dator eller tv-spel fungerade som han ville. Han svär.... jag tänder till på alla cylindrar.. Ooooj, vilken julefrid i detta hus... Jag häller upp ett glas vitt ( typ 1 dl) och sveper det i ett naffs, andas ut, fixar middagen. Lucas är helt plötsligt inte hungrig då han fortfarande är mätt efter mellis.. Mmmmmm. Vi beslutar oss för att baka istället, lussekatter och havreflarn. Jag sätter degen till bullarna, och Lucas gör havreflarn på helt egen hand. Jag hade talat om att sist jag gjorde dom fick jag ut 18 kakor, och de var förstora, så han skulle göra mindre. Han fick ut 12 st.. Gissa om de var stora!!!! Jag brottades verkligen med mig själv att inte vråla ut vad jag tänkte i det tillståndet... Bara att släppa alla tankar och lååååååta han själv fixa... Tufft, men jag gjorde det.. När han skulle bre på fyllningen av nötcremen, så blev han sur och arg igen. Kakorna gick i sönder. Han sa högt hur sämst hela världen han var på att baka, han hade förstört allt. Nära till tårarna för honom bad jag honom genast lämna bordet, jag fixa det sista. Han satte sig och såg en Johan Falk film istället.
När degen var klar till lussebullarna kom han igen och ville vara med och baka. Han började rulla som jag.. Bara det han hade microskopiskt med deg. När den var klar, var lussebullen ca 2 cm stor/bred. Då kom suckarna igen. Hur sämst han var, han kunde inte baka helt enkelt. Jag sa högre och högre : Ta meeeeer deg så blir de bra!! Men han fick ändå inte till de. Han tog mer deg, men misslyckades igen.. Jag fullkomligt koka inombords.. För att få honom på bättre humör ( och mig själv) fick jag börja hitta på roliga kommentarer.. Att hans bullar likna en rumpa och gamla glasögon. Han tinade upp tillslut, och tramsade vidare. To m jag tinade upp. Det blev istället en kul grej med lite skratt men fortfarande lite irritation..
När Lucas väl kommit i säng, sa han : Åh vad jag längtar till i morgon, då får jag en julklapp i strumpan, för de skulle jag få varje lördag... Hjkärtat slog snabbare av tot panik, Helvetes jävla piss!!! Missat det helt. Jag förklara snabbt, att just denna helg har tomten mkt att stå i ( ja, han tror fortfarande på tomten) så vi har sagt han kommer på söndag denna helg istället. Han köpte det utan problem tack och lov.....
När jag städat och diskat undan så landade jag tillslut i soffan. Oooh, egentid!!!! Med en gammal sleten film på tvn och nya nr av viktväktarna la jag mig tillrätta.Njöt. Efter ca 4 min kom ett sms.. Från Michael. Han var på väg hem och beräknade vara hemma om typ 20 min. Kl var 23:20.. Hej då egentid..
Idag är det första advent. Snön har vräkt ner och ja, vist är det vackert.. Bara det, Lucas har varken vinterdojjor el termobrallor... Hur jag jag planerat egentligen ??? Inte ett jävla piss!!!
Så i em måste jag tvninga med Michael till center syd och shoppa.. Hur ska han annars kunna gå i skolan i morgon ??
Torres fira "kattens dag" som det är idag, med att gå rakt ut i häcken imorse och fånga en rödhake. Han kom och lämna den vid dörren och såg allmänt nöjd ut. Bara det, den var inte död... Han lekte med den, gick till attack flera gånger med att hugga i den. Jag fick panik och ville bara hjälpa den stackaren. Jag for ut i pyjamas i uterummet, och skrek åt Torres, han släppte taget. Med han vid ett ben, i jaktattack, och den stackars fåglen vid andra benet som åla runt på golvet i panik, och jag helt hysterik kunde tillslut rädda den lilla stackaren. Han flög iväg igen. Lycka!
Denna helg har verkligen inte känts bra.. Jo, gårdagen var helt ok. Positivt på viktväktarna, och en hemma dag med lite bak till mamma, fixa en klapp till Lucas och ny julstjärna till fönstret. Och kvällen avslutades med en bra film Bourne Supreme el vad den hette. Men jag var så trött så ögonen gick kors och tvärs den sista timmen.
Hahahaha! Förlåt att jag skrattar - men det var så bra skrevet att jag liksom kan känna den frustration och ilska du hade inom dig i fredags när allt bara blev fel. Hoppas du får en mysig 1:a advent i alla fall, efter att inköpen är avklarade :)
SvaraRadera