Gav inte upp utan har fortsatt som vanligt ... Idag visa vågen - 1,3 kg... Här svänger det ibland..
Min viktresa sträcker sig från augusti 2003, då visade vågen 3-siffrigt!Pinsamt! Efter en del jojo bantning med mer, hittade jag viktväktarna, och allt förändrades till det bästa. De tog mig 10 år att hitta "min nya livs stil" Färdig och "klar" blev jag våren 2013..35 kg lättare! Någon gång 2015, tappade jag kontrollen helt.. Nytt liv, nykär och jag släppte alla spakar och regler. Nu är det dax igen att hitta tillbaka till en sund livsstil
fredag 24 februari 2017
Från + till -
Trodde jag skrivit om förra veckans vägning.. Förra fredagen, på min födelsedag,, plussa jag på vågen.. + 0,5 kg.. Känns sådär då man vet man skött sig.. Meeen, veckan innan dess låg jag nerbäddad i värsta förkyldningen så de bar säkert den som gjorde att de blev så..samt att de varit lite upp och ner med vissa saker som sömn, mamma, trög mage och Lurre... Alt hänger ihop i välmåendet.
fredag 10 februari 2017
Minus trots förkylning
Blev minus 0,5 idag trots en förkyldningsvecka... Trodde jag inte när jag äntrade vågen i morse.. Förkyldning ,,, man rör sig inte ett skit, rodel-träning i soffan,,, de ända stegen man tar är från sängen till soffan,,,soffan till köket... ätit har jag gjort hehehe,,, ätit alla points var dag... De är väll märkligt,,, när jag e sjuk, så är jag konstant hungrig,,, blir liksom inte mätt.. så därför var jag orolig att vågen skulle visa plus idag när jag inte förbränt ett skit,,, Ska inte ropa hej ännu ,,, de kan komma bakslag om 1-2v,,
Ska försöka röra på mig desto mer i veckan istället...promenader efter jobbet... En kollega på jobbet har dratt med mig ( övertalat mig, peppat mig,,,,smyghotat mig hehehehe) på Friskis och svetttis... eller vi har bestämt iaf vi ska dit...om tisdagarna... Tydligen får man som kommunalanställd här i Ängelholm , träna varje tisdag och lör på Friskis för 200kr/år... inte sommartid, men från V5 till v23 under våren och samma antal veckor på hösten... Då behöver man inte offra sina sparpengar/friskvårdspengar på ett termins el årskort som kanske inte används...
Vi kör tisdagar till att börja med,,, sen får vi se hur taggade vi blir på fler dagar,,, Hon tränar annat med,,lindihopp? om helgerna,,, Och jag har Lurre om helgerna och hans träning,,,så vardagar blir bäst för alla 😀
Ikväll blev de egengjorda revben (spareribs ) till middag... mysmiddag med la familja ❤ Till de ugnsrostade grönsaker i stora lass - morot, vitlök, palsternacka och vitkål .. samt lite pommes tillagade i ugn.. satt som en smäck .
Nu fredagsmys med arvingen ❤ Fångarna på fortet och fredagsgotter,,,Inget godis för min del,,jag håller mig till vatten idag och spar mig till i morgon - Syndardagen ...
Freddan fick hit en kompis ikväll ,, så de sitter därnere och chittjattar om ditten och datten.
onsdag 8 februari 2017
En ovanlig natt för 7 år sedan.. Tacksam för livet ❤
tisdag 8 februari 2011
Årsdag för en Nära döden upplevelse...
Tänk att det gått 1 år sedan jag fick reda på jag hade en propp i höger vad, och proppar i bägge lungorma....
Natten mot den 8 feb 2010 satt jag upp i soffan i tv rummet, kunde inte ligga ner, fick ingen luft och hade svårt att andas ( som så många gånger förr ). Jag åt värktabletter och smorde in bröstet med Voltaren Gel... det skulle ju hjälpa... Samtidigt smärtar det oehört i vaden, den är svullen, och benet ligger i högläge.. Vet jag tänkte att "snart, snart ska jag gå upp,bara ett par timmar kvar nu jag försöker sova en liten stund.." Precis när jag somna till, hör jag ytterdörren smälla till, kl var ca 04:00. jag blev livrädd, och undra vem det kunde vara, tjuvar?? Efter lite övervägande linkade jag upp, kände på dörren... den var "låst" Det gick en rysning ända från tårna upp i huvudet.. Vad händer..... Än idag är jag helt säker på det var ett "spöke" som väkte mig till liv. Hade jag somnat där, är jag helt säker på jag somnat in för gott....Någon ville mig väl och väckte mig.
När jag lämnat Lucas på skolan kl 08:00, åkte jag på sjukan, då kunde jag inte stödja på benet mera... På vårdcenralen sa dom misstänkt propp och skickade upp mig på medecinakuten. Efter ett ultraljud & röntgen fick jag dommen : Djup ventrombos & Lungemboloi pga av p-pilller..Då hade jag ändå blivit feldiagnoserad sen nov 2009, fått fel medecin som förvärrade mitt tillstånd..Så det var bara att börja äta waran & ta inoheppsprutor... Chocken kom efter någon dag.... och den satt i väldigt länge... Lider än idag av dödsångest, och har mångar tankar & funderingar över det. Har mått riktigt dåligt, men fått hjälp av en KBT behandling, som varit superbra. Jag är ännu inte ok, men mår bättre och det är skönt. Ska dock äta waran tabletter livet ut... Och tanken på att risken för hjärnblödning ökar ju äldre man blir.... tanken på att krocka med bilen, att gå och halka i snön när man är ute på promenad, springa & trilla....... ja, många tankar flödar dagligen i min lilla hjärna....
Denna låten tror jag att jag lyssnar på nästan varje dag... Den har hjälp mig att känna mig stark igen..
Artiklen som hamnade i Lokaldelen :
Läkarna missade blodproppar i lungorna
En kväll i slutet av oktober förra året drabbades 34-åriga Linda Berggrensson av plötsliga bröstsmärtor och andningssvårigheter.
- Det gjorde ont vid varje inandning och jag kippade efter luft, berättar hon.
Linda tog kontakt med sjukvårdsupplysningen som rekommenderade att hon skulle uppsöka akutmottagningen i Lund. Hon kördes dit av sin man och efter en kort undersökning konstaterade läkaren inflammation i bröstmuskulaturen och ordinerade vanliga smärtstillande som Panodil mot smärtan.
Linda fortsatte med sitt arbete som kontorist i ett par dagar, men hade fortsatta andningsbesvär såväl som smärta.
- Den andre november fick jag dock gå hem från jobbet eftersom jag hade så ont och andningsproblemen utlöste en dödsångest hos mig, berättar hon.
Hon blev undersökt på Centrums vårdcentral i Landskrona samma dag, och läkaren där diagnostiserade Linda med Tietzes syndrom, inflammation av brosk i bröstkorgen, och informerade att den kunde ta upp till ett år att bli fri ifrån. Han ordinerade också fortsatt behandling med smärtstillande.
- Jag frågade om det gick bra att jag tog Diklofenak, som också är inflammationsdämpande, och det svarade läkaren ja på.
Efter en vecka började Linda arbeta igen, men problemen kvarstod och hon tvingades bland annat sova sittandes i en stol.
- Vid jul ökade smärtan och ibland fick jag panik då jag kippade efter andan, berättar hon.
I början av februari tilltog Lindas besvär ytterligare och smärtan flyttade sig till vänster om hjärtat.
- Då hade jag verklig panik och trodde att jag skulle dö, säger Linda som nästa dag på nytt undersöktes på samma vårdcentral som förra gången.
En annan läkare tog då bland annat prov på sköldkörtelfunktionen och utförde ett EKG.
- Det konstaterades att jag hade låg puls, läkaren trodde dock med 99 procents säkerhet att jag led av Tietzes syndrom och skrev ut nya Diklofenak åt mig.
Ett par dagar senare fick Linda också ont i sin vad, som svullnade upp samtidigt som andningsbesvären ökade.
- Följande morgon uppsökte jag akutsjuksköterskan på vårdcentralen som misstänkte en propp i benet och skickade mig till medicinakuten på sjukhuset i Landskrona.
Vid ultraljudsundersökning där konstaterade man en propp i vaden, läkaren ordinerade också lungröntgen, varvid man fann proppar i bägge lungorna.
- Den läkaren var den förste som frågade om jag åt p-piller och också ifrågasatte varför inte lungröntgen utförts tidigare, berättar Linda.
- Min far drabbades av en propp för elva år sedan och är förlamad i ena sidan och rullstolsbunden efter det. Detta har jag talat om för min preventivrådgivare, som hävdar att jag uppgett "stroke" i hans fall, och ordinerade mig mina p-piller, menar Linda.
- Jag gick omkring med oupptäckta blodproppar, och åt Diklofenak som förvärrade besvären och hade jag inte fått proppen i vaden kunde det gått käpprakt åt helsike, menar Linda som nu anmält sitt fall till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd samt patientnämnden.
- Jag menar att mina symptom borde ha utretts närmare, då jag hade andningsbesvär, och att man borde ha frågat efter ärftlighet och mediciner, där mina p-piller borde ha väckt misstanke om proppbildning.
Linda mår idag bättre, tar blodförtunnande medicin och har precis börjat arbeta igen efter sex veckors sjukskrivning.
- Men rädslan finns kvar och chocken kom i efterhand. Det får inte gå till så här och jag hoppas att jag får rätt så att ingen annan behöver drabbas av detta. Det önskar man inte sin värsta fiende.
Natten mot den 8 feb 2010 satt jag upp i soffan i tv rummet, kunde inte ligga ner, fick ingen luft och hade svårt att andas ( som så många gånger förr ). Jag åt värktabletter och smorde in bröstet med Voltaren Gel... det skulle ju hjälpa... Samtidigt smärtar det oehört i vaden, den är svullen, och benet ligger i högläge.. Vet jag tänkte att "snart, snart ska jag gå upp,bara ett par timmar kvar nu jag försöker sova en liten stund.." Precis när jag somna till, hör jag ytterdörren smälla till, kl var ca 04:00. jag blev livrädd, och undra vem det kunde vara, tjuvar?? Efter lite övervägande linkade jag upp, kände på dörren... den var "låst" Det gick en rysning ända från tårna upp i huvudet.. Vad händer..... Än idag är jag helt säker på det var ett "spöke" som väkte mig till liv. Hade jag somnat där, är jag helt säker på jag somnat in för gott....Någon ville mig väl och väckte mig.
När jag lämnat Lucas på skolan kl 08:00, åkte jag på sjukan, då kunde jag inte stödja på benet mera... På vårdcenralen sa dom misstänkt propp och skickade upp mig på medecinakuten. Efter ett ultraljud & röntgen fick jag dommen : Djup ventrombos & Lungemboloi pga av p-pilller..Då hade jag ändå blivit feldiagnoserad sen nov 2009, fått fel medecin som förvärrade mitt tillstånd..Så det var bara att börja äta waran & ta inoheppsprutor... Chocken kom efter någon dag.... och den satt i väldigt länge... Lider än idag av dödsångest, och har mångar tankar & funderingar över det. Har mått riktigt dåligt, men fått hjälp av en KBT behandling, som varit superbra. Jag är ännu inte ok, men mår bättre och det är skönt. Ska dock äta waran tabletter livet ut... Och tanken på att risken för hjärnblödning ökar ju äldre man blir.... tanken på att krocka med bilen, att gå och halka i snön när man är ute på promenad, springa & trilla....... ja, många tankar flödar dagligen i min lilla hjärna....
Denna låten tror jag att jag lyssnar på nästan varje dag... Den har hjälp mig att känna mig stark igen..
Artiklen som hamnade i Lokaldelen :
Läkarna missade blodproppar i lungorna
En kväll i slutet av oktober förra året drabbades 34-åriga Linda Berggrensson av plötsliga bröstsmärtor och andningssvårigheter.
- Det gjorde ont vid varje inandning och jag kippade efter luft, berättar hon.
Linda tog kontakt med sjukvårdsupplysningen som rekommenderade att hon skulle uppsöka akutmottagningen i Lund. Hon kördes dit av sin man och efter en kort undersökning konstaterade läkaren inflammation i bröstmuskulaturen och ordinerade vanliga smärtstillande som Panodil mot smärtan.
Linda fortsatte med sitt arbete som kontorist i ett par dagar, men hade fortsatta andningsbesvär såväl som smärta.
- Den andre november fick jag dock gå hem från jobbet eftersom jag hade så ont och andningsproblemen utlöste en dödsångest hos mig, berättar hon.
Hon blev undersökt på Centrums vårdcentral i Landskrona samma dag, och läkaren där diagnostiserade Linda med Tietzes syndrom, inflammation av brosk i bröstkorgen, och informerade att den kunde ta upp till ett år att bli fri ifrån. Han ordinerade också fortsatt behandling med smärtstillande.
- Jag frågade om det gick bra att jag tog Diklofenak, som också är inflammationsdämpande, och det svarade läkaren ja på.
Efter en vecka började Linda arbeta igen, men problemen kvarstod och hon tvingades bland annat sova sittandes i en stol.
- Vid jul ökade smärtan och ibland fick jag panik då jag kippade efter andan, berättar hon.
I början av februari tilltog Lindas besvär ytterligare och smärtan flyttade sig till vänster om hjärtat.
- Då hade jag verklig panik och trodde att jag skulle dö, säger Linda som nästa dag på nytt undersöktes på samma vårdcentral som förra gången.
En annan läkare tog då bland annat prov på sköldkörtelfunktionen och utförde ett EKG.
- Det konstaterades att jag hade låg puls, läkaren trodde dock med 99 procents säkerhet att jag led av Tietzes syndrom och skrev ut nya Diklofenak åt mig.
Ett par dagar senare fick Linda också ont i sin vad, som svullnade upp samtidigt som andningsbesvären ökade.
- Följande morgon uppsökte jag akutsjuksköterskan på vårdcentralen som misstänkte en propp i benet och skickade mig till medicinakuten på sjukhuset i Landskrona.
Vid ultraljudsundersökning där konstaterade man en propp i vaden, läkaren ordinerade också lungröntgen, varvid man fann proppar i bägge lungorna.
- Den läkaren var den förste som frågade om jag åt p-piller och också ifrågasatte varför inte lungröntgen utförts tidigare, berättar Linda.
- Min far drabbades av en propp för elva år sedan och är förlamad i ena sidan och rullstolsbunden efter det. Detta har jag talat om för min preventivrådgivare, som hävdar att jag uppgett "stroke" i hans fall, och ordinerade mig mina p-piller, menar Linda.
- Jag gick omkring med oupptäckta blodproppar, och åt Diklofenak som förvärrade besvären och hade jag inte fått proppen i vaden kunde det gått käpprakt åt helsike, menar Linda som nu anmält sitt fall till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd samt patientnämnden.
- Jag menar att mina symptom borde ha utretts närmare, då jag hade andningsbesvär, och att man borde ha frågat efter ärftlighet och mediciner, där mina p-piller borde ha väckt misstanke om proppbildning.
Linda mår idag bättre, tar blodförtunnande medicin och har precis börjat arbeta igen efter sex veckors sjukskrivning.
- Men rädslan finns kvar och chocken kom i efterhand. Det får inte gå till så här och jag hoppas att jag får rätt så att ingen annan behöver drabbas av detta. Det önskar man inte sin värsta fiende.
Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)
måndag 6 februari 2017
Förkylning och besviken middag
Då drabbades således jag också av denna förkylning ... Snoken är som en öppen kran och jag känner mig som Rudolf med röda mulen
Jaja,,, finns värre saker här i livet.... detta går över... vila vila och vätska så blir de bättre om ett par dagar..
Konstigt nog är det inget fel på aptiten... Hungrig titt som tätt... sugen på glass 24/7... Har ändå ätit inom budget idag och inte tröstätit.. varit nära dock....
Blev dock grymt besviken på vår kvällsmat... Fynda risotto på maxi förra veckan,, 2kr/pkt .. Woow.. Bara tillsätta kyckling, vatten och lite parmesan ... kan ju inte vara fel.... Kyckling är ju superbra mat inom vv... Tappa nästan hakan när jag la in det i appen,,,,, 19 points för EN portion.....???? Va händer?? Jag la in de 2 ggr för att dubbelkolla,,,jag scanna,,,,,men nä,,,, det var 19 points.. blev skitsur och åt inte ens en portion... inte värt det! Smaka inte så mycket heller med min förkylning ... Man lär sig mer och mer för var dag.... detta får bli min lördagsmat helt enkelt
I morgon blir det "smal-soppa" till lunch.. längtar redan... krossad tomat, buljong, morot, palsternacka och lök samt massa kryddor... mums !
söndag 5 februari 2017
Vågen visa minus
I fredags var det vägningsdag.. vågen visa minus , minus 1 kg.. Jag är nöjd . Det kunde varit mer,,,men de kunde oxå varit mindre... Så 1 kg är super! Veckan i sig har varit bra med tanke på alla frestelser man motstått. Ska bara bli lite bättre på att få ett jämnare pointsflöde varje dag ( ska ju äta 30/dag) 😀 men lördagar toppar alltid stapeln , så den får utjämna veckan..
Måste även bli bättre på motionen..Har kopplat hälso-appen till vv så stegen kommer med. Tanken var promenix 3ggr/v efter jobb,,, blev bara 2. Meeeen,,, bättre än inga alls .
Lurre mår bättre efter sitt rejäla virus,,,, feber i 1 vecka,,,, ont i halsen och förkyld... de misstänkte körtelfeber...dock var de förtidigt att säga.. Och som en skänk från ovan el nått, så dog jag i fredagskväll i soffan med Lucas virus ,,, ont i kroppen, feber, ont i halsen... Jo man tackar... låg i soffan hela dagen igår efter jag lämnat Lurre i häljarp för en dag med kusinerna och kuligheter.. de hade bokat klättring i lödde, paddel, pingis och restaurang på kvällen. Lurre var med och titta på,,han fick inte utöva sporter för mig när han varit så dålig... funka bra ändå. Kul att komma utanför dörrarna ett slag. Han blev hemlevererad till mellon..
Då frossa vi chips å gotter,,, e de lördag så e det! Idag är jag bakfull på socker,,,, skit i det, YOLO
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)